Säkerheten främst
”Säkerheten börjar redan innan man rör hästen.”
1. Innan jag närmar mig hästen
Hästen är ett känsligt, starkt och ibland mycket snabbt reagerande djur. Den vill inte nödvändigtvis göra illa: den kan röra sig, fly, knuffa eller sparka av rädsla, överraskning, obehag eller förlorad balans. I Galop 1 lär sig ryttaren att observera innan hen agerar, att ställa sig rätt och att be om hjälp så fort en situation känns svår. Målet är inte att vara rädd för hästen. Man ska lära sig att vara förutsägbar, lugn och uppmärksam så att alla har ett tryggt utrymme.
Lektionens mål
I slutet av lektionen ska ryttaren kunna:
- bära lämpliga kläder
- observera hästen innan man närmar sig den
- tala om att man är där
- närma sig från sidan, mot skuldran
- känna igen de viktigaste farozonerna
- undvika att bli inklämd mot en vägg eller en dörr
- hålla en longerlina utan att linda den runt handen
- hålla tillräckligt avstånd till andra hästar
- göra rätt saker om hästen blir orolig
- kalla på ridläraren innan en situation blir farlig
1. Innan jag närmar mig hästen
Ryttaren börjar med att titta på hästen och dess omgivning. Hen kontrollerar var hästens huvud är, åt vilket håll den tittar, om öronen och kroppen verkar avslappnade, om den äter, sover, vilar eller är orolig, om en dörr, en longerlina eller utrustning hindrar vägen och om hen själv har en väg att backa eller gå ut. Hen rusar inte in i en box och går inte mellan två hästar utan att tänka efter.
👁️ Att titta efter
En lugn häst har ofta mjuka rörelser, jämn andning och en tillgänglig hållning. En orolig häst kan lyfta huvudet högt, bli stel, stirra, fnysa, öka tempot i sina rörelser eller försöka komma undan. En häst som lägger öronen bakåt, spänner kroppen, hotar att bita eller plötsligt flyttar bakdelen kräver omedelbar uppmärksamhet. Ryttaren försöker inte tolka en kraftig reaktion på egen hand: hen stannar och kallar på ridläraren.
2. Lämpliga kläder
När ryttaren går bland hästarna bär hen stängda och stabila skor. Hen undviker sandaler, skor som lätt halkar, mycket vida kläder, smycken eller tillbehör som kan fastna samt hörlurar som hindrar en från att höra vad som händer. Ridhjälm bärs när klubbens regler eller aktiviteten kräver det. Långt hår sätts upp vid behov och personliga saker lämnas inte där man går.
3. Tala om att man är där
3. Tala om att man är där
Hästen ska inte överraskas. Innan hen går in i boxen eller närmar sig i hagen talar ryttaren lugnt eller ropar hästens namn. Sedan går hen fram utan att springa, skrika eller göra stora gester. Syftet är att hästen ska kunna höra ryttaren, lokalisera hen, vända uppmärksamheten mot hen och förstå att den ska bli närmad.
💎 Att känna efter
Ett bra närmande tvingar inte hästen att genast acceptera kontakt. Det ger den tid att se, höra och förstå.
4. Närma sig vid skuldran
Ryttaren närmar sig vanligen från sidan, mot hästens skuldra. I den zonen förblir hen synlig utan att stå rakt framför huvudet eller bakom bakbenen. Hen saktar ner när hen kommer nära hästen och observerar dess reaktion. Hen sträcker inte hastigt ut handen mot mulen och rör inte genast huvudet. När hästen förblir lugn kan ryttaren ta en första mjuk kontakt på halsen eller skuldran, enligt ridlärarens instruktioner.
Undvik
- Komma springande.
- Dyka upp tyst.
- Ställa sig rakt framför huvudet.
- Närma sig från bakbenen.
- Genast ta tag i grimman eller manen.
- Tvinga fram kontakt om hästen drar sig undan.
5. Vad hästen ser
Hästen har ett mycket brett synfält, men det finns små zoner som den ser sämre, framför allt mycket nära huvudet och rakt bakom sig. Det betyder inte att hela området bakom är osynligt. Däremot kan en plötslig rörelse bakom bakbenen överraska den och utlösa en försvarsreaktion. Den goda vanan i Galop 1 är enkel: gå aldrig rakt bakom en häst, stå inte i linje med bakbenen, välj en bred och synlig väg och följ ridlärarens instruktioner när utrymmet är trångt.
6. De viktigaste farozonerna
6. De viktigaste farozonerna
⚠️ Framför huvudet
Hästen kan gå framåt, skaka på huvudet, knuffa med nosen eller bita. Ryttaren undviker att stå precis framför den och håller ansiktet borta från dess mun.
⚠️ Vid skuldrorna
Det är vanligen den bästa zonen att närma sig och arbeta i, men hästen kan ändå flytta sig åt sidan. Ryttaren behåller tillräckligt med utrymme för att flytta fötterna.
⚠️ Vid benen
Hästen kan sätta ner en fot, flytta den eller tillfälligt tappa balansen. Ryttaren sätter aldrig fötterna under hästens fötter och undviker att sitta på huk utan möjlighet att resa sig.
⚠️ Bakom bakbenen
Det här är ett område du ska undvika. En häst som blir skrämd, obekväm eller orolig kan sparka. Ryttaren går i en rejäl båge runt när det finns plats.
7. Att röra sig runt hästen
Innan ryttaren byter sida kollar hen att hästen vet var hen är. Hen försvinner inte plötsligt ur hästens synfält. När det finns plats går hen runt hästen på tillräckligt avstånd för att hålla sig utom räckhåll för bakbenen. På ett trängre ställe bestämmer hen inte själv att gå bakom hästen. Hen följer den metod som lärs ut i hens ridklubb och står under ridlärarens uppsikt. Hen går aldrig under halsen, under magen, mellan hästen och en dörr som kan stängas, mellan hästen och en vägg utan utväg, eller bakom bakbenen utan försiktighet eller instruktion.
8. Ha alltid en utväg
Ryttaren ska veta vart hen kan ta sig om hästen rör sig. I en box eller på en iordningställningsplats undviker hen att stå i ett hörn, mellan hästen och en vägg, mellan hästen och en dörr, framför en foderkrubba utan utrymme, eller mitt bland utrustning som ligger på marken. Hästen ska också ha möjlighet att röra sig utan att känna sig instängd av ryttaren.
🎯 Coachens tips
Innan varje handgrepp, ställ dig två frågor: ”Om min häst tar ett steg, var hamnar hans fötter?” ”Om jag måste kliva undan, vart kan jag ta vägen?”
9. Dörrar och trånga passager
9. Dörrar och trånga passager
En dörr kräver extra uppmärksamhet. Innan ryttaren går igenom kollar hen:
- att den är tillräckligt öppen
- att den inte riskerar att stängas
- att ingen kommer emot från andra hållet
- att marken är fri
- att hen inte kommer att bli fastklämd mellan hästen och dörrposten
Hen stannar inte mitt i passagen. Hen ställer sig inte i öppningen för att dra hästen mot sig. Om passagen verkar svår ber hen ridläraren om hjälp.
10. Utrustning på marken
En longerlina, en tygel, en grimma, ett täcke eller en väska får inte ligga och skräpa i passagen. Ryttaren plockar genast undan sådant som kan:
- få någon att snubbla
- snurra runt ett ben
- skrämma en häst
- blockera en dörr
- försvåra en snabb utrymning
Hen lägger aldrig ifrån sig en ridhjälm eller en telefon där en häst kan kliva på den.
11. Att hålla en longerlina på ett säkert sätt
När ryttaren håller en longerlina har hen en hand för att leda och den andra för att hålla resten av linan i stora öglor. Hen får aldrig linda linan runt fingrarna, knyta den runt sin ... [SUITE ATTENDUE]
- knyta den runt handleden
- lägga den runt midjan
- kliva på den
- låta en stor ögla hänga nära benen
- dra hela tiden i grimman
Om hästen gör en plötslig rörelse kan en uppsnodd longerlina dra åt hårt runt handen och dra med ryttaren.
💎 Att komma ihåg
Longerlinan är ett sätt att leda hästen. Den är varken ett rep att hänga i eller ett säkerhetsbälte.
12. Sitt inte på huk i en farozon
Ryttaren undviker att sitta, knäa eller sitta helt på huk nära benen. Om hen behöver titta på en hov eller plocka upp något gör hen det med ridlärarens tillstånd, i en ställning som gör att hen snabbt kan resa sig. Hen kryper aldrig under hästen.
13. Håll avstånd mellan hästarna
13. Håll avstånd mellan hästarna
Hästar behöver utrymme. När ryttaren går till fots undviker hen att:
- trycka sin häst tätt intill en annan
- gå mellan två hästar som står mycket nära varandra
- låta hästarna nosa på varandra utan tillstånd
- köra om i en trång passage
- stå bakom en annan hästs bakben
Hur stort avstånd som behövs beror på platsen, hästarnas beteende och klubbens regler. En bra tumregel är att hålla tillräckligt med utrymme så att hästarna inte lätt kan nå eller hota varandra, samtidigt som du har kontroll över din egen häst.
14. Ge inte mat utan tillstånd
Ryttaren ger inga godsaker eller någon mat utan ridlärarens eller hästansvariges godkännande. Att dela ut mat kan:
- leda till knuffar och trängsel
- locka till sig flera hästar
- uppmuntra till nafsande
- skapa spänningar
- vara olämpligt för hästens hälsa
Fingrarna får aldrig stoppas in i hästens mun.
15. Känn igen en situation som håller på att bli värre
Ryttaren är extra uppmärksam om hästen:
- plötsligt lyfter eller vänder på huvudet
- stelnar till
- backar
- trycker med skuldran
- vänder sig snabbt
- lägger öronen hårt bakåt
- hotar att bita
- stampar i marken
- flyttar bakdelen mot ryttaren
- drar i longerlinan
- försöker fly
Ett enda tecken räcker inte alltid för att förstå exakt vad hästen känner. Men flera plötsliga tecken visar att du ska avbryta det du gör och ta ett steg bort.
16. Vad gör du om hästen blir orolig?
16. Vad gör du om hästen blir orolig?
- sluta med det som utlöser reaktionen
- håll rörelserna långsamma
- undvik att skrika eller slå
- flytta dig ur benens bana
- behåll en utväg
- ropa genast på ridläraren
På Galop 1 försöker hen inte hålla emot själv när en häst drar, backar kraftigt eller vänder sig runt.
17. Om hästen rymmer
Ryttaren springer inte efter hästen och ställer sig inte framför en häst i rörelse. Hen säger genast till ridläraren och följer instruktionerna. Dörrar och ingångar sköts av de vuxna som är där. Ryttaren försöker inte fånga en häst själv på ett farligt ställe.
18. Om hästen hotar att bita eller sparka
Ryttaren straffar inte hästen själv. Hen kliver undan utan hastiga rörelser och ropar på en kunnig vuxen. Ett hot kan hänga ihop med rädsla, smärta, obehag, att hästen skyddar sin mat, en dålig upplevelse eller att hästen missförstått situationen. Säkerheten kommer först, sedan ska en erfaren person ta reda på orsaken.
19. Om någon ramlar eller skadar sig
Ryttaren flyttar inte en skadad person, utom vid omedelbar fara och på en vuxens uppmaning. Hen:
- säger genast till ridläraren
- får andra ryttare att gå undan om hen blir ombedd
- bevarar lugnet
- går inte nära en orolig häst
- följer de instruktioner hen får
🌟 20. De gyllene reglerna
Jag observerar innan jag närmar mig. Jag talar om att jag kommer. Jag går lugnt mot skuldran. Jag stannar inte i linje med bakbenen. Jag har alltid en utväg. Jag snor mig aldrig in i en longerlina. Jag plockar undan utrustning som ligger framme. Jag respekterar de andra hästarnas utrymme. Jag slutar med det jag gör om hästen blir orolig. Jag ber om hjälp innan situationen blir farlig.
Avslutningsvis
💡 Visste du det?
Hästen reagerar ofta snabbare än en människa. Dess första svar på något oroande kan vara att gå därifrån. Ju lugnare, mer förutsägbar och konsekvent ryttaren är, desto mer hjälper hen hästen att förstå situationen.
Fel att undvika
- Gå in i en box utan att säga till.
- Springa eller skrika nära hästar.
- Komma rakt bakifrån.
- Stå precis framför munnen.
- Ställa sig mellan hästen och väggen.
- Gå under halsen eller magen.
- Låta en longerlina hänga och släpa.
- Linda longerlinan runt handen.
- Sitta på huk utan att kunna resa sig.
- Trycka två hästar tätt intill varandra.
- Ge en godbit utan tillstånd.
- Fortsätta med något fast hästen hotar.
- Vilja lösa en farlig situation på egen hand.
Ryttarens utmaning
Observera en lugn häst tillsammans med din ridlärare innan du närmar dig den. Visa eller nämn:
- det bästa området att närma sig från
- området som ska undvikas bakom bakbenen
- närmaste utväg
- föremål som kan vara i vägen
- rätt sätt att hålla en longerlina
- ögonblicket då du bör be om hjälp
Fråga Hey Baby
- Hur vet jag om en häst har upptäckt mig?
- Varför är det bättre att närma sig mot skuldran?
- Vilka områden ska jag undvika runt hästen?
- Hur håller jag en longerlina på ett säkert sätt?
- Vad betyder det att ha en utväg?
- Vad gör jag om hästen backar?
- Vad gör jag om den lägger öronen bakåt?
- Varför ska man inte springa efter en häst som har rymt?
- Kan du ge mig en säkerhetssituation att analysera?
- Kan du hjälpa mig att repetera de tio gyllene reglerna?
Sammanfattning på 10 sekunder
- Jag observerar innan jag agerar.
- Jag talar om att jag kommer.
- Jag närmar mig mot skuldran.
- Jag undviker linjen bakom bakbenen.
- Jag har tillräckligt med utrymme för att röra mig.
- Jag låter mig inte bli fastklämd.
- Jag håller longerlinan i öglor, aldrig upplindad.
- Jag plockar undan utrustning som ligger framme.
- Jag stannar om hästen blir orolig.
- Om jag är osäker ropar jag på ridläraren.
”En försiktig ryttare väntar inte på faran: hen håller utkik efter den och undviker den.”
Öva själv
Vad gör ryttaren innan hen närmar sig en häst?
- Hen springer fram till den.
- Hen observerar hästen och omgivningen.
- Hen ger den en godbit.
- Hen går genast bakom den.
Visa svaret
Hen observerar hästen och omgivningen.
Genom att observera ser man hästens inställning, hinder och vart man kan ta sig.
Vilket är i regel det bästa området att närma sig en häst från?
- Rakt bakom bakbenen.
- Under magen.
- Från sidan, mot skuldran.
- Precis framför munnen.
Visa svaret
Från sidan, mot skuldran.
Genom att lugnt närma sig mot skuldran syns ryttaren och undviker de viktigaste farozonerna.
Varför ska man tala om att man kommer?
- För att skrämma hästen.
- För att hästen ska kunna höra och lokalisera ryttaren.
- För att få den att gå framåt.
- För att locka till sig alla hästar.
Visa svaret
För att hästen ska kunna höra och lokalisera ryttaren.
En skrämd häst kan fly, knuffa eller reagera i försvar.
Vad betyder ”att ha en utväg”?
- Att lämna alla dörrar öppna.
- Att veta vart man ska ta vägen om hästen rör sig.
- Att stå kvar i ett hörn.
- Ställa sig mellan hästen och väggen.
Visa svaret
Att veta vart man ska ta vägen om hästen rör sig.
Ryttaren ska alltid kunna kliva undan utan att bli fastklämd.
Hur håller man resten av longerlinan?
- Upplindad runt handleden.
- Knuten runt midjan.
- I stora öglor i handen.
- Släpande på marken.
Visa svaret
I stora öglor i handen.
En upplindad longerlina kan dra åt runt handen eller dra med ryttaren vid en hastig rörelse.
Hur går ryttaren bakom en häst?
- Hen går snabbt över utan att säga till.
- Hen går i en rejäl båge när det finns plats och följer ridlärarens anvisningar.
- Hen går under magen.
- Hen kryper bakom bakbenen.
Visa svaret
Hen går i en rejäl båge när det finns plats och följer ridlärarens anvisningar.
På Galop 1 undviker ryttaren linjen bakom bakbenen och väljer inte själv någon metod på ett trångt ställe.
Vad ska du göra om hästen lägger öronen hårt bakåt och hotar?
- Fortsätta med det du gör, fast snabbare.
- Slå den.
- Lugnt kliva undan och ropa på ridläraren.
- Hålla handen framför munnen på den.
Visa svaret
Lugnt kliva undan och ropa på ridläraren.
Säkerheten börjar med att man slutar med det man gör, tar avstånd och ber en erfaren person ta över.
Varför ska man inte lämna utrustning på marken?
- För att färgerna kan vara störande.
- För att den kan få någon att snubbla, snurra runt något eller blockera passagen.
- För att hästen alltid vill äta upp den.
- För att sadeln måste hållas varm.
Visa svaret
För att den kan få någon att snubbla, snurra runt något eller blockera passagen.
En fri passage gör att människor och hästar kan röra sig utan onödig risk.
Vad ska du göra om en häst rymmer?
- Springa efter den.
- Ställa sig framför den för att stoppa den.
- Genast säga till ridläraren och följa hens anvisningar.
- Skrika för att den ska komma tillbaka.
Visa svaret
Genast säga till ridläraren och följa hens anvisningar.
En häst i rörelse kan plötsligt byta riktning. En nybörjare försöker inte fånga den själv.
Vad är den bästa reflexen när man är osäker?
- Prova ändå.
- Be ridläraren om hjälp.
- Dra hårdare i longerlinan.
- Vända ryggen mot hästen.
Visa svaret
Be ridläraren om hjälp.
Att be om hjälp är en av de säkerhetsförmågor som förväntas på Galop 1.
Hitta det här kapitlet i appen Hype, med bilder, ett quiz med poäng och uppföljning av dina framsteg.
Öppna Hype